MICHAEL "KARMALICIOUS" NORRVING

1. Civilization (Alla utom 3)
Min ögonsten. Ända sedan jag piratade ettan när jag var 12 har jag älskat spelserien. Förutom trean, det var ett snedsteg.
Alla möjligheter detta spel bjuder på gör att jag spenderat ofantliga mängder tid på "undrar om man kan..." för att sedan sätta mig och testa min nya plan. Revolution har sin plats fast det helt klart saknar datorspelens storhet.

2. Diablo 2: Lord of Destruction
Jag gillar grind och komponerandet av färdigheter med utrustning för att få fram en optimal mördarmaskin gör detta till ett spel jag ständigt är sugen på att ta upp. Blizzards cut scenes har ju också alltid varit i särklass och bidrog till atmosfären.

3. Morrowind
Jag kan än idag antagligen nästan allt i Morrowind. Daggerfall var startskottet och jag fick en idé om hur det borde vara. Morrowind realiserade idén och skolkandet var ett faktum. Tjatet om ett Geforce 3 för vatteneffekternas skull med för den delen.
Möjligheterna att så fritt styra sin karaktär och moddarna som la till och reparerade trasiga saker. Ja, spelet hade allt.

4. Metroid Prime
När jag förstod att FPS på konsol kunde fungera. Snortighta kontroller gjorde att jag enkelt navigerade mig runt världen. Det, tillsammans med hur snyggt spelet var, gjorde att jag helt glömde min skepsis till att det var 3D. Super Metroid var ultimat i min värld. Det omprövades efter en timme. Än idag ett snyggt spel med lagom dos pussel, uppgraderingar och hemligheter som gör att Metroid Trilogy kommer inhandlas när höstens spelhysteri lagt sig.

5. Final Fantasy VII
Det första Final Fantasy där jag insåg att Final Fantasy var något stort. Jag var helt fast i storyn och grindandet för utrustning. Det kändes massivt, outtömligt och jag älskade alla karaktärer. Musiken var som vanligt helt underbar och även om jag under åren tappat intresset för JRPG så är detta något jag verkligen uppskattar än idag, och Final Fantasy fortsätter vara "måstespel" för mig.

6. GTA: VC
De första två spelen i serien var sådär fnissigt poltiskt inkorrekta som en tonåring uppskattar. Trean på PS2 var väldigt bra, men kändes hela tiden som det saknade något. Vice City fixade till det. Tillsammans med min kärlek till 80-talet så gjorde musiken, stilen och filmreferenserna att jag utforskade spelet mer än jag utforskat något sandlådespel. Det var ok att cruisa runt till Crocket's Theme och se om man kunde hitta något nytt.

7. Enemy Territory
Enda FPSet jag framgångsrikt tävlat i. Målbaserade FPSer har alltid legat mig närmare om hjärtat än Death Match. Att dessutom kunna uppgraderas, ja, det slog ju an den RPG sträng som gjorde detta till mitt spel bland alla miljoner FPSer som fanns vid tidpunkten.

8. Project Gotham Racing 3
En kombination av riktigt bra racing, inte simulator men inte heller arkad, och Winho gör att det här spelet kvalar in. Visst hade jag kört racing förut, men aldrig på det här sättet. Winhos ”Guld eller inget!” lade grunden till att jag idag är en rätt kompetent bilförare i den virtuella världen.

9. Pirates
Jakten på ens familj har pågått från C64 med gula och lila hudfärger till PCn i cartoon stil. Att det var en jakt på ens familj visste jag inte förrän på Amiga när jag kunde läsa engelska. Att erövra städer, titlar och damer räckte gott.
Jag har alltid gillat pirater och med filmer som Yellow Beard och Polanskis Pirater har det här spelet alltid varit rätt för mig.

10. Bubble Bobble
Mitt första Co-op spel. Arkadspel var ovanligt och jag spelade det på C64 långt tidigare. En person på joystick och en på tangentbord. Jag och min vän planerade i detalj vilka paraply man skulle ta och vilka man skulle hoppa över. Allt för att samla alla bonusar som skor och karameller, undvika rätt banor och spela rätt. Efter nitisk inlärning exakt hur varje bana skulle avklaras klarade vi hela spelet utan att förlora ett enda liv. Det är än idag en stor bedrift för mig.

Ser fram emot
+ Modern Warfare 2
+ Dragon Age
+ Mass Effect 2

Tidigare Gamers
Vecka 30 - August Neon Bergh >>
Vecka 31 - Martin Lindell >>
Vecka 33 - Johan Carlsson >>
Vecka 34 - Pelle Sundin >>
Vecka 35 - Viktor Viklund >>
Vecka 36 - Angelica Norgren >>
Vecka 37 - Cem Sundqvist >>
Vecka 38 - Sebastian Magnusson >>
Vecka 38 - Patrik Johansson >>
Vecka 38 - Tove Enghed >>