MATS NYLUND

1. Operation Flashpoint: Resistance
En inlevelsefull soldatsimulator, som i denna expansion drar i känslosträngarna och berättar en så tragisk och orättvis historia att man efter slutscenen finner sig ha en liten tår i ögonvrån. Det är det inte många spel som klarar, särskilt inte de som samtidigt är en riktigt bra shooter.

2. Grim Fandango
En skön story, en helt egen tolkning av noir-stilen, fantastiska karaktärer och ny, fräsch 3D-grafik. Samt frustrerande invecklade och ologiska problemlösningar, visserligen, men det glömmer man gärna när man tänker på spelhistoriens stilrenaste och mest hjärtevärmande äventyrsspel.

3. Civilization
När jag för första gången fick tag på Sid Meier's Civilization spelade jag i 36 timmar. När jag insåg att jag spelat hela natten utan att äta (jag gick dock på muggen en gång) tog jag helt enkelt ledigt från jobbet och spelade hela nästa dygn också. Light-strategi i episk skala, och helt omöjligt att sluta spela - vilket gäller för alla spel i serien, och fyran är givetvis bäst hittills.

4. Shadow of the Colossus
Ett av de få spel som faktiskt vågar vara annorlunda. Inte nog med att hela spelet består av episk bossfight efter episk bossfight, det får dig också att tvivla på dina motiv och handlingar - och därför älskar jag det.

5. Doom II
Enda anledningen till att jag köpte min första PC för snuskigt mycket pengar, var att jag ville spela deathmatch mot min rumskompis i Doom II. Plus att, vafan, man fick ju ett extra hagelgevär jämfört med ettan ju!

6. Gran Turismo IV
Anledningen till att jag köpte en Playstation 2 var inte att jag började skriva för en multiformattidning. Nej, anledningen var att jag hade suttit i spelrummet med Tommy och Anders och spelat Gran Turismo IV en vecka i sträck med bara korta mat- och kisspauser. Forza-spelen är mycket bättre, men GT IV var ändå först i min värld.

7. World of Warcraft
Att äventyra sig igenom en hel värld full av bisarra NPC:er, skruvade quests, och en grafisk stil som inte liknade något annat var en hänförande upplevelse. Och jag är extremt stolt över att det tog mig 2 år att nå level 60, och det utan att grinda det allra minsta, bara questande och utforskande i glada vänners lag.

8. MS Flight Simulator
Det började med FS II på Commodore 64 - två kassettband, evighetslånga laddningstider och extremt lite flygkänsla. Flight Sim är fortfarande inte lika kul som att flyga på riktigt, men det är ungefär så nära du kan komma hemma i vardagsrummet.

9. Mass Effect
Ännu ett spel som väcker känslor. Trots helt värdelösa sidouppdrag och en alltför kort huvudstory, berörde Mass Effect mig mer än något spel gjort på länge. Om du verkligen lider av att behöva välja vem av två karaktärer du ska offra, då har spelskaparna lyckats.

10. Gravity Force
En gratis tvåspelarversion av gamla Thrust, som släpptes på diverse Amigatidningars omslagsdisketter (just det, disketter!). Givetvis var det sinnessjukt kul att spela mot polaren, och stor humor när någon försökte få ett skjutläge liiiite för länge, glömde att hålla koll på marken och dog i en pixlig explosion.

Ser fram emot
- Mass Effect 2
- Battlefield Bad Company 2
- Love
- Nästa Flight Sim, vem som nu gör den

Tidigare Gamers
Vecka 30 - August Neon Bergh >>
Vecka 31 - Martin Lindell >>
Vecka 33 - Johan Carlsson >>
Vecka 34 - Pelle Sundin >>
Vecka 35 - Viktor Viklund >>
Vecka 36 - Angelica Norgren >>
Vecka 37 - Cem Sundqvist >>
Vecka 38 - Sebastian Magnusson >>
Vecka 40 - Patrik Johansson >>
Vecka 42 - Tove Enghed >>
Vecka 45 - Michael Karmalicious Norrving >>