Visste du att...
6

Chromehounds

Alla konsoller behöver ett robotspel och till Xbox 360 är det Chromehounds som får lov att fylla det behovet.

From Software heter de som ligger bakom det hela och de har ju en del erfarenhet på den fronten i och med sin långlivade robotserie Armored Core. Här rör det sig dock om ett mycket mer nischat spel. Det går rent teoretiskt att spela på egen hand, men hela ensamspelarläget består i princip bara av ovanligt långrandiga träningsuppdrag för det spelet egentligen handlar om: online.

Huvuddelen av Chromehounds utspelar sig i en pågående onlinekampanj kallad Neroimus War. Man ansluter sig till en av tre stridande nationer och kämpar mot andra robotpiloter för att leda sitt land närmare total seger. Men ett krig är inget för ensamma soldater, vill man delta i Neroimus War måste man vara med i en skvadron av likasinnade. Redan här har vi gissningsvis reducerat antalet potentiella köpare ganska ordentligt. På det stora hela är det inte helt olikt ett mmo vad gäller investerad tid och engagemang, förutsatt att man vill få ut hela upplevelsen av spelet.

För att vinna kriget gäller det att strida mot andra styrkor, men vill man bara tjäna lite pengar kan man även ägna sig åt att betvinga diverse datormotståndare. Det är tyvärr synnerligen tråkigt och erbjuder ungefär lika mycket stimulans som ensamspelarläget. Men pengar behöver man för att bygga och uppgradera sin robot. Det är också spelets antagligen starkaste punkt. Det finns en skrämmande mängd olika robotdelar och vapen – ytterligare går att ladda ned från Xbox Live Marketplace för en mindre summa – och man kan sitta och pyssla bra länge med att slänga ihop den ultimata roboten.

Spelupplägget är lite av en blandad kompott. Å ena sidan är den strategiska biten ganska välgjord. Det finns sex olika sorters robotar – Hounds – som alla har sina för- och nackdelar på slagfältet. En framgångsrik squad bör med andra ord helst innehålla en bred mix av olika Hounds. En är dock särskilt viktigt – Commandern. Liksom karaktärsklassen i Battlefield 2 med samma namn är dess främsta uppgift att dirigera runt de andra skvadronsmedlemmarna. Lyckad kommunikation är a och o vad gäller att vinna i Chromehounds.

En anledning till det är att själva stridandet är förhållandevis enkelspårigt. Alla Hounds, även den så kallat snabba Scouten, rör sig nämligen som sniglar indränkta i sirap. Att träffa med vapnen blir därmed en barnlek så länge man håller sig på hyfsat nära avstånd. För det mesta går det bara ut på att hålla inne skjutknappen och växla mellan olika vapentyper medan man andra laddar om de andra.

Att sätta betyg på den här sortens spel är nästan som att sätta betyg på sin vänkrets, utan ett dedicerat gäng kompisar är det bara en enda lång gäspning. Är man dock ett par stycken som vill ha kul online finns det både bättre och sämre val än Chromehounds. Tuffa robotar tackar ingen nej till men striderna blir ganska fort enahanda och i längden finns det inte samma djup som i ett renodlat onlinespel som World of Warcraft. Vissa personer kommer fastna stenhårt i Chromehounds men desto flera lär nog tröttna efter en vecka eller två och gå vidare till något annat.